Vår största sexorgan ligger mellan öronen

Hjärnan är det stället där vi verkligen upplever intimitet, glädje, kärlek och tillfredsställelse. Men det är också där vi skapar negativa känslor, dåliga vanor, destruktiva beteenden och där tvångsmässig sexuellt beteende kan utvecklas.

Tvångsmässig porranvändning är ett utmärkt exempel. Det borde vara självklart att kunna formulera, uttrycka och handla utifrån följande:                                                               

”Porren orsakar problem i mitt liv så från och med nu kommer jag inte att använda det längre!”

När allt kommer omkring – när du rör en het platta på spisen säger din hjärna:

”Aj! Jag brände mig! Detta kommer jag aldrig att upprepa!”

Du kommer säkert att oavsiktligt bränna dig i framtiden, men du kommer inte avsiktligt att lägga handen på en het platta igen.    

 Om skuld, skam och andra negativa känslor följer i spåren efter porranvändning och pga. detta så lovar en person sig själv att inte använda det igen, borde det då inte vara tillräckligt för att de inte kommer att söka sig tillbaka till porren - veckor, dagar eller timmar senare? Svaret är dessvärre inte självklart ”Ja”.

Till skillnad från den heta plattan är porr spännande. Det kan helt och hållet fånga en persons uppmärksamhet. Det distraherar dig från andra tankar, och genom orgasm levererar den dessutom en stark dos av eufori. Enkelt förklarat säger hjärnan:

”Jag använde porr. Jag onanerade. Det kändes bra. Jag kommer att göra det igen framöver. Jag behöver verkligen det här.”

Och lite senare:

”Jag är inte säker på att jag får tillräckligt av det jag behöver (det känns som det fattas någonting). Vad sägs om lite mer?”

Blanda in ångest och spänningen i att använda det förbjudna; rädslan för att bli påkommen och tryggheten i det hemliga livet; och hjärnan lär sig ännu snabbare under dessa intensiva utlopp att knyta an till porren. Med varje upprepning får hjärnan kraftfulla sprutor av signalsubstanser och hormoner som garanterar framtida begär efter samma stimuli – dvs. mer porr, hetare porr, intensivare porr, och häftigare porr.

Intressant nog har våra hjärnor den rätta tanken, dvs. att föra våra gener vidare. Men processen har kapats och lämnat en känsla av missnöje och längtan. Anledningen är att vi skapades mer för att uppleva följande:

”Jag tycker min partner är attraktiv på många sätt. När vi knyter an till varandra fångar det min fullständiga uppmärksamhet. När vi berör varandra känner jag mig upphetsad, jag är föremål för omtanke, jag känner mig älskad och njuter av en andlig koppling. Jag känner inte bara en fysisk rush utan också ett djupt band tillsammans med min partner och sexuell tillfredsställelse. Den här personen är en del av mig. Låt oss göra det igen snart.”

Människor är utformade för att ha med sig sin själ och sin kropp – ja, hela sitt Jag – i sex.

 

6 jobbiga frågeställningar vid otrohet

Följande artikel innehåller information om vad som händer med en partner som utsatts för svek och otrohet. Artikeln ger också råd om hur man bör agera utifrån specifika frågeställningar. Den information som finns i artikeln bygger på DBK Sveriges inarbetade behandlingsprogram för par – vår s.k. ”Parprocess”- och de verktyg vi använder för att läka skadorna som uppstått i parrelationer pga. kronisk otrohet.  

 Att överleva det svek som finns i otrohet är inte lätt och utifrån ditt brustna hjärta ställer du dig själv många olika frågor om ditt förhållande, din otrogna partner och om vad och hur du ska göra. 

 Naturligtvis är det en mardrömsupplevelse att få reda på att sin förment monogame partner svikit dig. Oftast är hemligheterna, lögnerna och den psykiska misshandeln kring otrohet mer upprörande än det faktiska beteendet eftersom du helt plötsligt får reda på att den person som du kanske trott allra mest på har förrått dig. Otrohet förstör tilliten och den förrådda partnern sugs in i en känslomässig och psykisk tornado. 

 Förutom humörsvängningar kan reaktionerna innebära - 

✓    Att du förvandlas till Sherlock Holmes – undersöker telefoner, bankkortsräkningar, plånböcker, datorer, etc.

✓    Att du blir besatt till den punkt att du förlorar fokus på vardagen och försummar det dagliga livet

✓     Att du får sömnbrist – antingen klarar du inte att somna eller så vaknar du ofta, eller så sover du för mycket

✓    Att du utvecklar depressiva drag eller depression

✓    Att du upplever ångest

✓    Att du isolerar dig socialt eller känslomässigt  

✓    Att du får vredesutbrott

✓    Att du ägnar dig åt olika sätt att undvika problemet - oftast genom att använda olika beteenden eller kemiska substanser för att bedöva sig

 Om du tvingas hantera en eller flera av ovanstående problem ska du inte tycka det är konstigt eller att du är ”annorlunda”. Det du upplever är helt normala svar på det trauma som otrohet och ett brustit hjärta för med sig. Båda du och ditt förhållande är i kris – utan egen förskyllan - och dina tankar, känslor och handlingar är en förväntad del av sorgeprocessen och läkningen. Du är i det vi på DBK kallar för anhörigtrauma. Troligtvis känner du dig förvirrad över det som händer, rädd för vad som kan hända nu och osäker på vad du ska göra.

 Här är sex frågeställningar som du förmodligen ställer dig själv och som handlar om att överleva otrohet och ett brustet hjärta (och förslag på hur du ska göra):

 1. "Ska jag stanna eller gå?"

Avvakta med den här frågeställningen tills dina känslor lugnat ned sig och dina tankar klarnat - såvida du inte redan planerade att avsluta relationen innan du upptäckte otroheten (eller otroheterna). På DBK rekommenderar vi vanligtvis en "avkylningsperiod” på minst sex månader, vilket ger dig och din partner en chans att tänka på vad ni vill, vad ni behöver och om ni kan läka förhållandet

 2. "Kan tilliten återställas?"

Svaret på denna fråga är – kanske. Om din partner förtjänar det. Och oavsett om det går eller inte så händer det inte så snabbt som ni båda två kanske hoppas på. I själva verket kommer du troligtvis att kämpa med att lita på din partner i 9 till 18 månader - och det är om otroheten upphör och din partner blir fullständigt ärlig både med dig och eventuellt andra i förekommande fall.

 3. "Bör jag sätta några gränser?"

ABSOLUT! Inga fler otrohetsaffärer till att börja med - de behöver upphöra! Och du kan göra det klart för din partner att sexuellt eller romantiskt beteende som involverar någon annan än dig - inklusive att använda porr, chatta på nätet, och/eller att ha profiler på dejtingsajter eller kontaktappar (även om de inte används) – är otrohet. Du bör också be om att hemligheter, lögner, att föra bakom ljuset, att ägna sig åt s.k. gaslighting – tokiggörande - och alla andra sätt att manipulera dig ska upphöra. Andra gränser som du behöver överväga inkluderar att din partner hör av sig regelbundet under dagen, att du får full insyn i ekonomin, att installera internet filter- och/eller övervakningsprogramvara på datorerna, plattor och nallar - och annat som kan hjälpa dig att känna dig trygg.

 4. "Var kan jag hitta stöd?"

Ja, du har ett brustit hjärta nu. Men vad du än gör, gå inte ut offentligt på sociala medier eller någon annanstans. Den typen av beteende kan i slutändan skada dig själv, din relation och kanske t.o.m. din familj (och inte bara den som svikit dig). Oavsett hur bra det känns för stunden. Det är mycket bättre att dela privat tillsammans med vänner och familjemedlemmar som lyssnar och ger stöd. Alltså de du kan prata med som inte dömer eller ger oönskad råd. Det är ännu bättre att ringa DBK och prata med en utbildad och kunnig anhörigterapeut, som kan lyssna och ge objektiv, opartisk feedback till förmån för din läkning.

 5. "Bör jag kräva att min partner ska berätta allt för mig?"

Om du vill veta vad som hänt är det rimligt att be om och få den informationen. På DBK är fullständiga terapeutiska avslöjanden integrerad i läkningsprocessen för par bl.a. vid kronisk otrohet. Detta som ett led i att återskapa tillit. Processen med fullständiga avslöjanden bör inte genomföras utan vägledning av erfarna terapeuter som förstår otrohetens natur och dess efterdyningar. DBK’s terapeuter kan vägleda dig och din partner genom denna process. 

 6. "Vad ska jag säga till barnen?"

Först och främst behöver du förstå att allt du säger nu inte kan tas tillbaka senare. Var därför försiktig när du pratar med dina barn. De behöver inte (alternativt vill förmodligen inte) höra grafiska detaljer eller alltför dömande ord. Vanligtvis är det bästa sättet att berätta för barnen om du och din partner sätter er ner tillsammans med era barn och berättar för dem att ni har problem, att ni arbetar med problemen och att ingenting av detta är deras fel. Om de har frågor - och det kommer de sannolikt att ha - kan ni svara på ett sätt som är lämpligt med tanke på deras ålder. Boka gärna in en tid på DBK om ni som par känner er osäkra på hur ni ska göra med detta. Våra erfarna terapeuter kan vägleda er i hur man gör i relation till barn och ungdomar. 

 Avslutningsvis så förstör otrohet tillit och gör att den svikna partnern spinner i väg i en känslomässig berg -och dalbana. Mitt i stormen är det svårt att veta hur man ska göra och inte göra. Man vill gärna reagera utifrån impuls. Gör inte det. Däremot är det så klart helt OK att reagera och sätta gränser – att inte agera direkt, utan fundera för att sedan agera. Gå från impuls till reflektion för att sedan handla, i stället för att gå från impuls till handling.     

Hemlighetsmakeri i nära relationer

Kan man fortsätta vara intim när tilliten trasats sönder?

För den som är otrogen kan otrohet vara spännande, förförisk och ge häftiga känslomässiga upplevelser. Den partner som blir förrådd kan dock känna förvirring, ilska, förtvivlan, smärta - och så klart lida av ett brustet hjärta. Alla nära relationer innebär ett pågående arbete. Kärlek är en färskvara. Men när ett par står inför konsekvenserna av otrohet kan utmaningen kännas oöverstiglig.

 En fråga som kan komma upp i parrelationer hos oss på DBK är skillnaden mellan hemlighetsmakeri och att ha ett privatliv. En partner anser till exempel att han eller hon förtjänar att ha lite privatliv, medan den andra tycker att detta är att vara hemlig. Vilket är vilket? Och hur kan vi veta skillnaden mellan de två? Hur kan vi navigera i detta?

 Ett hemligt liv är ett tillstånd som är fri från observation och störningar -

 När du till exempel lämnar en offentlig social tillställning och återvänder till privatlivet i ditt eget hem, kan personen som satt bredvid dig vid den offentliga tillställningen inte längre titta på, prata med, eller på annat sätt irritera dig. 

 I allmänhet innebär privatliv att man håller vissa saker privata genom att inrätta och upprätthålla gränser som är anpassade till en persons individuella behov och den personens värderingar och övertygelser. När någon tränger sig in i privatlivet kan man känna sig arg (och detta med all rätt) och vilja dra sig bort från den som sabbade hens privatliv.

Att hemlighålla däremot innebär att man aktivt och avsiktligt håller information dold från en eller flera personer. Att vara hemlig är ett tillstånd

 Om någon behåller hemligheter beror det på att man är rädd för vilken inverkan informationen kommer att ha om det blev känt, antingen när det gäller sig själv eller andra. Det som ofta ligger till grund för hemlighetsmakeri är rädsla för andra människors reaktioner och/eller repressalier. När dina hemligheter avslöjas kan du känna det som att du har tappat kontroll över den information som finns i hemligheten (eller hemligheterna) och hur andra svarar an på det. Således kan du vara rädd, ängslig, orolig och arg, och vill helst dra dig undan. 

 Med hjälp av ovanstående definitioner verkar skillnaden mellan att ha ett privatliv och att vara hemlig relativt tydligt, men så enkelt är det inte alltid:

Tänk på en man som upptäcker att hans partners syster är väldigt attraktiv. Han har ingen avsikt att någonsin agera på den attraktionen därför att han älskar och respekterar sin partner. Denna man kan reflektera över sin attraktion till sin svägerska privat. Hans fru kan dock anse det som en hemlighet. Som extern observatör är det svårt att säga om en åsikt är mer överensstämmande med verkligheten än den andra. Man kan fråga sig varför denna skillnad är viktig? Vi pratar bara semantik, eller? Nej, egentligen inte.

 Det finns en stor skillnad mellan att ha ett privatliv och ha hemligheter när det gäller graden eller arten av vilken dold information som kan påverka ett intimt förhållande om eller när den informationen blir känd. 

 Om en man i hemlighet läser sin partners damtidning när han sitter på toaletten och känner sig lite generad för att han tittar på en tidning som riktar sig till kvinnor, kan han hemlighålla detta faktum. Och om hans fru upptäcker det kommer deras förhållande förmodligen inte att påverkas på något bestående sätt - annat än att hon kanske retar honom för det, eller att hans val av tidning kanske påverkar hennes klädval. Detta är ett exempel på privatlivets integritet. Men om samma person skulle onanera medan han tittade på sin hustrus damtidning, skulle han kanske försöka hemlighålla detta. Om hans fru skulle få reda på det kan hon bli arg eller känna sig mindre attraktiv. Men hon kan också skratta åt det, om hon finner beteendet roligt. Hur som helst, det faktum att han inte berättar för henne för att hon kan bli arg eller sårad gör det här till ett exempel på att vara hemlig.

 Vad är otrohet?

 Detta leder direkt till det egentliga ämnet för denna artikel - otrohet. Efter att ha arbetat med beroende sedan 1982, och med sexberoende eller tvångsmässig sexuellt beteende (utifrån ICD-11) och andra intimitetsstörningar sedan 2002 tror jag att jag hört varje möjlig åsikt om otrohet. Längs min väg har jag lärt mig även att många människors försök att definiera otrohet är oftast mycket subjektiva försök, förutom när det gäller en sak som alltid funnits med: 

Otrohet är att svika den känsla av förtroende och tillit som finns i en förmodad monogam relation

 Otrohet innebär alltså att du behåller viktiga sexuella och/eller romantiska hemligheter för dig själv - och anledningen till att dessa hemligheter hålls gömda är allt som oftast rädsla.

 En annan sak jag lärt mig är att när det gäller de negativa effekterna av sex utanför en förment monogam relation, är det ingen skillnad mellan de sexuella aktiviteter som finns på nätet – t ex porr - eller när det gäller verklig sex med riktiga människor. Känslan av smärta och svek är densamma för den som är lurad. Som jag skrivit om så många gånger tidigare - det är inte den specifika sexuella handlingen som orsakar det mesta av den känslomässiga smärtan och de skador som uppstår i en förment monogam relation. Det är de ständiga lögnerna, den känslomässiga distansen och förlusten av tillit som gör det. Det är vetskapen om att man blivit förd bakom ljuset och ljugen för. 

 Här är ett exempel på både hemlighetsmakeri och otrohet:

 "Om jag berättar för min fru att jag laddade ner en dejting app på min nalle förra veckan och tittade på olika profiler i tre timmar igår kväll kan hon bli riktigt arg. Även om jag inte försökte träffa någon. Jag behåller nog detta för mig själv.” 

 Många människor som är i en åtagen och varaktig parrelation klarar av att övertala sig själva att hemligheter är samma sak som att ha ett privatliv:

”Under lunchrasten idag träffade jag en kille som jag chattat med på nätet. Men jag behöver inte berätta detta för min man därför att det är privat och skadar inte vår relation. Det han inte vet skadar ju inte.”

 ”När jag var bortrest i jobbet förra veckan gjorde jag av med tretusen kronor på en strippklubb. Men min fru behöver inte veta därför att pengarna kom från ett litet konto jag har och inte vårt gemensamma konto.”

 Båda dessa personer har övertygat sig själva om att de bara håller det privat – fast egentligen handlar det om att de hemlighåller det de gjort.

 Om du undrar om någonting du gjort är privat eller om det är en hemlighet kan du ställa dig själv en fråga: 

 Om personen jag håller denna information från visste hela sanningen, skulle hen bli skadad, känna sig sviken eller bli arg?

 Om svaret är ja - då håller du hemligheter. Porranvändning, att jaga prostituerade eller att besöka thaimassageställen för s.k. ”happy ending” är alla beteenden som människor hemlighåller för sina partners. På liknande sätt är beteenden som att snoka, följa efter sin partner utan deras vetskap, att på olika sätt avlyssna personen (det jag kallar för att ”ägna sig åt detektivarbete”), är också beteenden som många hemlighåller för sina partners De första exemplen på beteenden kan betraktas som olika slags sexuell otrohet, medan de andra exemplen är vanliga sätt att svara an på otrohet. Båda är exempel på hemlighetsmakeri.

 Det primära problemet med hemligheter i intima relationer är att de undergräver tillit. Och vi vet faktiskt att de hälsosammaste nära relationerna bygger just på ömsesidig tillit. Detta betyder inga hemligheter. Samtidigt innebär detta inte att du inte kan ha någon personlig integritet. Till exempel är mina lösenord på Facebook privata. Min sambo är helt välkommen att läsa igenom dessa sidor för att se vad jag lägger ut, men min inloggningsinformation är min sak. Det viktiga är att vi hade en dialog om våra sociala mediekonton och kom ömsesidigt överens om en gräns som överensstämmer med våra unika uppsättning värderingar som par, i stället för att en av oss helt enkelt bestämmer vad som är och inte är privat i vår relation. Naturligtvis innebär denna typ av ömsesidigt givande och emottagande mycket mer än åtkomst på Facebook. Alla aspekter av en relation ska öppet kunna diskuteras och debatteras, och diskussionerna och de ömsesidigt överenskomna gränserna som är ett resultat av detta förstärker snarare än försvagar parets intima band.

 Tänk till exempel på det första exemplet som jag gav, där mannen dras till sin hustrus syster. Många par som upptäcker ett behov av att sätta en gräns i en liknande situation kommer förmodligen att komma överens om att det inte finns något behov av att dela information om en attraktion om man inte tänker agera på den. En partner kan säga: ”Om vi ​​går på bio och du tycker att en skådespelerska är riktigt het, kan du berätta för mig om det eller så kan du hålla informationen privat. Men om du har en het ny medarbetare på jobbet som flörtar med dig, då vill jag veta om det."

 Par kan till och med diskutera och komma överens om olika gränser för sexuella aktiviteter utanför deras relation. En del par kan till exempel välja att leva i en ”öppen relation” med gränser som oftast är specifika för just den parrelationen. En sådan överenskommelse kan vara att om någon har sex utanför förhållandet måste de berätta detta och t.o.m. ibland beskriva under vilka omständigheter det hände. Den enkla sanningen är att tydligt definierade avtal och gränser om ”acceptabel användning” av olika företeelser som porr, besök på strippklubbar, anonym sex, flirt och liknande kan fungera för en del par, så länge båda parter kan fullt ut delta i diskussioner om var gränserna går.

 Par kan också diskutera och komma överens om hur och vad de ska avslöja för varandra. Vissa par kan komma överens om att om en av dem har gjort något som kan uppröra den andra, så länge den skyldiga tar ansvar för det inträffade genom att berätta om det inom 24 timmar och inte upprepa beteendet, så kommer vad de än gjort att förlåtas. Den här typen av överenskommelse hjälper till att eliminera hemligheter och kan hjälpa till att bygga tillit. I huvudsak lär sig partners att ingen av dem är perfekt, men båda bryr sig tillräckligt mycket om varandra och deras intima band för att vara ärliga i stället för att behålla hemligheter. Och det är en kraftfull och mycket tröstande sak att veta.

 Att vara ärlig och känslomässigt sårbar i en parrelation är en form av både personlig integritet och integritet i parrelationen. Ibland tror människor att de bara har kränkt sin integritet om de ljuger rakt av. Men hemligheter är underlåtenhet att säga som det är, och detta är lika skadliga för relationer och en persons personlig integritet som de lögner man säger högt. Många människor förstår inte detta, eller kanske de bara är rädda för att erkänna det… Som sådan behåller de viktiga hemligheter i sina relationer, och de utvecklar aldrig riktigt den nivå av tillit och känslomässig intimitet de egentligen vill ha.

 Otrohet är att bryta löftet om att förbli trogen i relation till en partner, vare sig detta löfte gjordes som en del av äktenskapslöften eller vid intima samtal om överenskommelser mellan älskare. Även om det var otänkbart att bryta sådana bindningar vid tiden de gavs, är otrohet långt ifrån sällsynt. Och när det händer ställs man inför jobbiga frågor: Bör du stanna kvar? Kan tillit återskapas? Eller finns det inget annat val än att packa ihop sina saker och gå vidare?

Vad tror du är skillnaden hemlighetsmakeri kontra privatliv? Vad tycker du om hemlighetsmakeri i nära relationer? Är det OK?  

Nät porr

Liksom konst är porr en personlig smaksak. För en del människor är porr upphetsande och spännande att använda tillsammans med sin partner. Medan det för andra sätter fokus på utnyttjande av utsatta personer. En del människor påstår att porranvändning kan vara ett sätt att utöva vår yttrandefrihet. En anledning till att framför allt killar och män tänder på porr är att den ger oss ett falskt löfte om möjligheten till ohämmat sex.  Men oavsett detta finns frågan:

Är porren sexuellt befriande, eller är det en form av förtryck?

Kan det vara möjligt att en del av vår voyeuristiska attraktion till porren inte är som ett fönster för blomstrande sexualitet utan som en spegling av personligt trauma? Många porrstjärnor har sina egna mörka följeslagare som driver på dem. En del är offer för tidiga sexuella, fysiska eller känslomässiga övergrepp. Att agera i porr eller att använda det tvångsmässigt kan båda vara ett sätt att upprepa trauman i ett försök att rätta till vad som en gång gick snett.

Faktum är att prestationsaspekten hos de som agerar i till exempel porrfilmer påminner oss om att den sexualitet som finns i porren egentligen inte är riktig sex. Det är en låtsasvärld byggd på belysning, kameravinklar och könsbilder i extrem närbild. Ingen äkta förspel, inga känslor, ingen förkroppsligad koppling till en annan människa. Och eftersom vi aldrig ser ens ett sken av autentiskt sex mellan två kärleksfullt samtyckande vuxna individer, fortsätter porrens kulturella myter om kvinnor och män:

Kvinnor är utbytbara sexobjekt utan egna unika behov, och män har permanent stånd och omöjligt stora könsorgan.

Oavsett vad din inställning är till porr, är det viktigt att komma ihåg att de flesta människor inte ser ut som skådespelarna i porrscener. Var försiktig så att du inte jämställer dig själv och din partner med dessa bilder, eller fastnar i att frossa i bortkopplad och dissocierat syntetiskt sex.

Har du problem med att se skillnaden mellan pornografiskt sex och verklig sex i relation till en verklig människa? Eller har det gått så långt för dig att du inte ens är intresserad längre… Vad är skillnaden för dig med att ha sex i verkligheten och att ha sex i nät porrens låtsasvärld?

 

 

Att jaga porr på nätet är som att jaga fjärilar av papp…

På 1950-talet spelade två forskare vid namn Dr Nikolaas Tinbergen och Dr D. Magnus en spratt på fjärilar. Efter att ha räknat ut vilka märken på kvinnliga fjärilsvingar som var mest iögonfallande och lockande för sina fjärilskompisar, skapade de sina egna fjärilsvingar av kartong och målade dem för att se ut som superhäftiga honor. Mönstren på deras vingar baserades på vingarna hos normala fjärilar fast med mer spännande ”attribut” än det som någonsin skulle kunna finnas i naturen.

Och fjärilarna föll för det!

Även om verkliga kvinnliga fjärilar var närvarande och tillgängliga, försökte hanarna para sig med pappversionerna. De hade blivit lurade. De ignorerade de verkliga honorna och höll sig till att göra allt de kunde för att charma kopiorna i papp.

Allt är lögner I porr – från hur människor ser ut till hur och varför de har sex. I sin besatthet jagar porrberoende personer något som inte är verklig. Genom detta går de miste om faktiska, verkliga relationer och till slut klarar man inte längre att vara nära andra. Porrberoende är ensamhet.

Porr via nätet är sexuell skräpmat!

När en person tittar på porr tror deras hjärna att de ser en potentiell möjlighet till parning och pumpar hjärnan full av må-bra kemikalier. Och till skillnad från hälsosamma sexuella relationer som byggs upp över tid med en verklig person, erbjuder porr en ändlös ström av hypersexuella bilder som översvämmar hjärnan med höga nivåer av dessa kroppsegna må-bra kemikalier varje gång användaren klickar på en ny bild.

Att ställa in sin hjärna för en överbelastning av må-bra kemikalier låter kanske som en bra idé. Det kan väl inte skada? Men precis som med skräpmat är vad som upplevs i stunden som bra egentligen inte alls bra. Eftersom porranvändning via nätet översvämmar hjärnan med höga kemiska nivåer av framför allt dopamin börjar hjärnan att slå tillbaka. Med tiden kommer hjärnan faktiskt att dra ner på sina dopamin receptorer (de små landningsbanor som fångar upp och för vidare dopamin när den släppts i din hjärna). Som en följd av detta har inte längre den porr som en gång upphetsade en person samma effekt, och användaren måste titta på mer porr; titta på porr oftare; eller hitta mer hardcore varianter – eller alla tre – för att bli upphetsad.

När hjärnan så småningom vänjer sig vid en överbelastning av dopamin upptäcker användaren ofta att de inte kan känna sig normala utan att vara hög på dopamin. Små enkla saker i vardagen som tidigare gjorde dem lyckliga – som att träffa en vän eller spela sin favoritsport – kan inte konkurrera med dopaminöversvämningarna de kan få av porr via nätet. De känner sig också nere eller har ångest tills de får möjlighet att återigen komma tillbaka till porren.

Artikelserie för par. Del 6: Att återskapa intimitet

Sista delen av vår artikelserie om DBK’s behandlingsprogram för par handlar om att återskapa intimitet i parrelationer som skadats pga. sexberoende.  

Observera att materialet i denna skrift enbart är tänkt som information om vår par behandling. De uppgifter och övningar som finns här rekommenderar vi inte att par gör själva, utan tillsammans med terapeuter som är utbildade i metodiken som beskrivs.

Del 1 – Att återskapa intimitet 

Att återskapa intimitet i en parrelation som skadats på grund av sexberoende är ett omfattande arbete. Därför har jag valt att dela upp denna artikel i två delar. Jag gör alltså skillnad mellan intimitet och sexuell intimitet.  

Vad är intimitet? 

Att uttrycka sann intimitet kan vara ganska skrämmande för de par som nyligen tagit sig igenom en terapeutisk avslöjande som del i par relationens läkning. Det krävs tillräckligt med mod för att kunna vara sårbar, med risken att bli avvisad trots sina ansträngningar. Intimitet kräver ju att man är ärlig och öppen med vad man tänker och känner. 

Intimitet i sig är många olika saker som: 

o   Att vara sitt sanna jag. 

o   Att kommunicera öppet. 

o   Att vara nyfikna och lära känna varandra. 

o   Att kunna acceptera och erkänna sig själv och sin partner som separata, autonoma individer. 

o   Att respektera skillnader i uppfattning. 

o   Att kunna bygga upp sin inre kraft för att kunna ibland känna sig missförstådd, sårad och avvisad. 

o   Att förstå att det ibland blir fel och att man kan uppleva sig vara besviken på sin partner, eller tvärtom. 

o   Att vara villig att ta ansvar för sina tankar, känslor och beteenden. 

Vad kan hindra förmågan till intimitet? 

Det finns tre vanliga företeelser som kan hindra intimitet. För de flesta par som går i behandling på DBK grundas dessa hinder under uppväxttid: 

1.    Brist på tillit – Båda parterna i parskapet är rädda för intimitet eftersom man tror att man kommer att tas för givet eller att det man säger eller gör kommer att användas mot sig. Man kanske inte heller litar tillräckligt mycket på sig själv för att tro att man klarar av att vara intim. 

2.    Kontroll - Många har lärt sig att det enda sättet att tillgodose sina behov är att kontrollera och manipulera andra båda känslomässigt och/eller fysiskt. 

3.    Låg självkänsla – att inte ha en tillräcklig stark känsla av att man duger som man är eller att det är OK att tycka som man tycker kan hindra förmågan till tolerans. Detta kan leda till att man inte förmår acceptera att andra kan ha en annan verklighet än den man själv har. 

Nivån på den intimitet man har upplevt under sin uppväxttid har en direkt inverkan på hur man kan uppleva det här och nu, alltså på hur man tar emot intimitet och hur man visar intimitet. Detta kan hjälpa till att identifiera hur man gör när det gäller till exempel kommunikation, eller hur man ser på världen, eller vilka försvar man har lagt upp för att hjälpa till att känna sig säker. Vissa av dessa försvar är användbara och funktionella medan andra kan hindra från att bygga intimitet. 

Exempel på tekniker som kan fördjupa intimiteten 

Man kan bara bygga intimitet genom handling. Här är några exempel på tekniker vi använder för att fördjupa intimiteten i parrelationer: 

Be om att få vara intim - varannan dag ber man varandra om att få vara intima. Det man ber om bör vara icke-sexuell och uppnåbar, till exempel att hänga med på en hundpromenad, att ta en fika tillsammans, eller hjälpa till att göra i ordning barnens matpaket, etcetera.

Kärleksbehov – att paret rangordnar kärleksbehoven nedan från högsta till lägsta och delar sedan detta med sin partner: 

o   Tillgivenhet - att njuta av icke-sexuell fysisk beröring, både att ta emot och ge. 

o   Bekräftelse - att få komplimanger och att berömmas positivt muntligt för vem man är och vad man gör. 

o   Uppskattning - att få ett tack, vare sig det kommer via ord eller genom en present. Att uppmärksammas för sina bidrag till förhållandet, till hemmet och familjen. 

o   Uppmärksamhet - att tillbringa tid tillsammans med full uppmärksamhet från partnern, oavsett om man delar om hur dagen har varit eller sina inre tankar och känslor. 

o   Tröst - att kunna prata om svåra saker och att både ge och ta emot fysisk ömhet och tröstande ord. 

o   Uppmuntran - att höra positiva och uppmuntrande ord när man kämpar med något eller erbjuds en hjälpande hand. 

o   Trygghet - att ta emot ord eller handlingar som visar engagemang i relationen. 

o   Stöd - att höra stödjande ord eller att få praktisk hjälp. 

 Fem om dagen – att arbeta med fysiska intimitet genom att gå in i en daglig vana att röra vid varandra. Detta ökar bådas biokemiska bindning. När vi berör någon släpps ett hormon som heter oxytocin. Oxytocinkan inspirera oss att röra mera vid varandra och ökar anknytningen eller känslan av samhörighet i våra närmaste relationer. När par bokstavligen tappar den fysiska kontakten med varandra, försvagas deras kemiska bindning och parrelationen har en ökad benägenhet att tyna bort. Målet är att par ska röra vid varandra minst 5 gånger om dagen - men beröringen måste vara icke-sexuell. Exempel är att ta emot eller ge en kyss när man vaknar, hålla varandra i handen medan man tittar på TV, kramas, etc. 

Pardelning - är en övning som vi ger par för att de ska öva på att få uttrycka sig utan att bli avbruten och för att lära sig lyssna på sin partner.

Omsorgsövning – här är 3 frågor att svara på och dela med sin partner. Svaren måste vara icke sexuella. Övningen går ut på att vara ärliga och vänskapliga, så att par kan identifiera vilka handlingar som visar att man bryr sig: 

1.    De saker du gör nu som aktiverar min förmåga till omsorg och hjälper mig att känna mig älskad är ... 

2.    De saker du brukade göra som aktiverade min förmåga till omsorg och hjälpte mig att känna mig älskad var... 

3.    De saker jag alltid har velat att du skulle göra som skulle aktivera min förmåga till omsorg är …. 

Den allmänna riktningen vi har på DBK när det gäller vårt arbete med par är att skapa förutsättningar för att man ska kunna vara varandras bundsförvanter när det gäller att hålla sexberoendet, den anhöriga partnerns traumareaktioner, och ev. medberoendet eller kärleksberoende utanför relationen. 

Del 2 - Att återskapa sexuell intimitet 

Sexlivet tar skada när sexuella hemligheter avslöjas i en parrelation. Graden av den skadan är olika från par till par. Eftersom varje individ är unik så är också varje upplevelse av den sexuella skadan som finns i relationen också unik. Genom att intervjua partners till sexberoende män vars hemliga sexliv avslöjats har Stefanie Carnes på IITAP i USA kunnat jämföra deras svar med symtom på sexuellt trauma och upptäckt att dessa partners svar stämmer överens med sexuellt trauma (IITAP – International Institute for Trauma and Addiction Professionals). På DBK ser vi detta som en del av det vi kallar för ”anhörigtrauma” och vår erfarenhet av läkning från anhörigtrauma är att det tar oftast lång tid. Vårt behandlingsprogram för anhöriga är till för att hjälpa partners till sexberoende personer att läkas när det gäller alla livets områden - inklusive sexlivet. Sexberoende personer å andra sidan har ägnat sig åt totala avhållsamhetsperioder från all sex som ett led i att bland annat återskapa självmedvetenhet.       

”När kan vi börja ha sex igen?” - Är en fråga som oftast kommer i fas 3 av vårt behandlingsprogram. Det är inte en lätt fråga att svara på. Genom att arbeta med de föregående grundprinciperna i vårt behandlingsprogram för par först blir det lättare att bygga upp sexuell intimitet. Beroende på var man befinner sig i sina olika program för tillfrisknande eller läkning som individer och när det gäller parrelationen kan sex vara väldigt långt borta, eller väldigt nära.

(se de föregående artiklarna om vår par behandling för mer information om de grundprinciper som är kärnan i behandlingsprogrammet för par).   

Hur var och en känner inför sex i läkningsprocessen beror till stor del på hur deras sexliv var innan sexberoende upptäcktes i förhållandet. Om sex för det mesta varit en positiv upplevelse är det lättare att återta det. Men om sex har upplevts negativt kan det vara en längre resa att återuppbygga sexuellt förtroende, tillit och intimitet. 

Innan man bestämmer sig för när man ska börja ha sex igen är första steget att prata med varandra om sex. 

Att prata om sex 

För ärlighetens skull är det ju många par som kan ha svårt att prata om sex under de bästa av tiderna. Än mindre om man är ett par som är i en läkningsprocess efter det att sexberoende upptäckts. Det finns oftast en hel del rädsla hos båda parterna. De vanligaste rädslorna är: 

 o   Att känna sig otillräcklig: den anhöriga partnern kan oroa sig för att behöva leva upp till en roll som porrstjärna eller personer som den sexberoende utagerade med. Den sexberoende partner kan känna sig otillräcklig för att de upplever att de måste bevisa att det inte är så. 

 o   Båda känner sig distraherade: den sexberoende partnern kan ha påträngande fantasier och bilder av tidigare utagerandebeteenden och den anhöriga partnern oroar sig för vad den sexberoende partnern fantiserar om. Par behöver arbeta tillsammans för att utveckla verbala och icke-verbala sätt att låta varandra veta att de är fullt närvarande i ögonblicket. 

o   Rädsla för sex kan hindra tillfrisknande från sexberoendet: den anhöriga partnern oroar sig ofta för att sex kommer att trigga återfallsprocesser hos den sexberoende partnern. Omvänt kan den anhöriga partnern oroa sig för att om man inte har sex kan det också utlösa återfall och därmed kan de initiera sex när de egentligen inte riktigt vill. För en del sexberoende personer som har sex (eller som inte har sex) kan detta verkligen trigga i gång sug, och förutom att utveckla strategier för att hantera detta måste de också försäkra sin partner om att de använder dessa strategier. 

 Det första steget i att övervinna rädslorna är att vara ärliga mot sig själva och varandra, så att man kan arbeta tillsammans för att övervinna dem. Det är bra att bestämma en tid tillsammans för att diskutera och komma överens om vad var och en behöver när det gäller en sexuell relation och komma överens om ett mål som båda kan sikta mot. Det kan ta tid och därför är det viktigt att vara tålmodig. Att var och en vet att båda arbetar tillsammans mot ett gemensamt mål kan ge den nödvändiga motivationen och rörelsen framåt som behövs. Det är också vanligt att par som är i tillfrisknande upplever sexuella problem, som till exempel svårigheter att få orgasm, att upprätthålla erektion, att ha för tidig utlösning eller inte ha sexuell lust. Detta kan vara mycket oroande för par och på DBK föreslår vi att man pratar om rädslorna och de eventuella fysiska problemen med sina terapeuter. 

Sexuell intimitet   

Sexuell intimitet är ett resultat av att utveckla och fördjupa intimitet i andra områden (se Avsnitt 6: Att återskapa intimitet). Inte minst för att det är viktigt att båda vet att den andra är redo – att båda är känslomässigt redo, redo fysiskt, och att själva relationen är redo när man ska ha sex. Att ha sex kanske kan upplevas som en risktagning till en början och för att minimera risker är det faktiskt vettigt att se till att sina inre förutsättningar är i balans. Detta kommer sannolikt att inkludera: 

  • Sina känslomässiga behov: att välja en tid då man känner sig på en bra plats känslomässigt. 

  • Var och ens relationella behov: om det finns olösta problem som bubblar under ytan, kommer man inte att vara i rätt sinnesstämning för sex. Vi rekommenderar att man pratar igenom problemen och att båda åtar att fixa dem. Båda behöver känna sig bekväma med sina fysiska utseenden och att man inte kommer att bedömas för hur man ser ut eller hur man presterar sexuellt. 

  • Var och ens fysiska behov: det finns en myt om att sex alltid ska vara spontant. Men att planera kan också skapa erotisk förväntan. Vi rekommenderar att man som par ger sig själva och varandra tid att prata om alla rädslor och planera så att det är osannolikt att man kommer att bli störd. Vi rekommenderar också att var och en ska vara säkra på att man kan när som helst säga nej när man har sex. Den anhöriga partnern kanske känner sig besviken om den sexberoende mannen gör det, men samtidigt behöver det finnas en förståelse för det. Att prata i förväg kan hjälpa till att undvika besvär, förbittring eller skuld eller skamkänslor. 

Det finns många hinder för par som vill återskapa sexuell intimitet med varandra, men om båda förblir engagerade i sina individuella planer för tillfrisknande – och läkning samt fortsätter att fördjupa intimitet när det gäller andra områden kan sexuell uppfyllelse återfinnas. Det kan faktiskt bli bättre än någonsin tidigare. 

Utvecklingsplan för hälsosam sexualitet 

Nedan sexuella utvecklingsplan är ett av de verktyg vi använder på DBK för att hjälpa båda partners att bygga upp och underhålla ett nytt sätt att se på sig själva i parrelationen. Det i sin tur kan hjälpa båda att hitta positiva sexuella upplevelser tillsammans. 

Återigen är detta ett verktyg som bör göras i samråd med sina terapeuter och då båda är överens om att detta är korrekt åtgärd. Observera också att denna sexuella utvecklingsplan egentligen aldrig blir ”klar” utan går att uppdatera allteftersom man lär sig mer om sig själv och sina behov. 

  •  Självomsorg - vilka aktiviteter, beteenden och miljöer ökar din förmåga att vara omvårdande mot dig själv? 

  • Sinnlighet - vilka aktiviteter, beteenden och miljöer höjer din kroppsuppfattning och stimulerar dina sinnen? 

  • Andra människor - på vilka olika sätt kan du tycka om att vara intim tillsammans med andra utan att vara sexuell? 

  • Partnerskap - på vilka olika sätt kan du vara intim tillsammans med din partner utan att vara fysisk? 

  • Icke-genital sex - på vilka olika sätt kan du och din partner ge varandra njutning på ett icke-genitalt sätt (utan samlag)? 

  • Genital sex (samlag) - på vilka olika sätt kan genitala uttryck förhöja, underhålla och berika din sexualitet? 

  • Andlig sexualitet - på vilka olika sätt kan alla dessa områden bli mer värdefulla? Hur kan sex vara ett uttryck för dina värderingar och ett sätt för dig att utveckla din relation? 

 Detta var sista artikeln om DBK Sveriges behandlingsprogram för par. Det är vår förhoppning på DBK att vi har kunnat dela med oss av det vi lärt oss under de drygt 20 år vi funnits. Och kanske att en del personer som har de problem vi behandlar kan uppleva hopp om framtiden. Tack!

Erik Sundby, verksamhetsansvarig

 För mer information om våra olika behandlingsprogram mejla gärna till:

 info@dbksverige.se

 Eller ring:

070-965 43 48

PODKAST SERIE OM DBK'S PARBEHANDLING

På DBK behandlar vi 3 olika områden. Vi behandlar sexberoende inklusive porrberoende; vi behandlar det vi kallar för anhörigtrauma; och vi behandlar par relationer. Nedan hittar du länkar till en podcastserie om vårt program för läkning i par relationer. 

 

På DBK har vi alltså arbetat med par i nästan 20 års tid. Vi har utvecklat ett specifikt program för läkning i parrelationer som bygger på kompetens, erfarenhet och forskning. I denna podcastserie förklarar vi de 8 olika grundprinciperna som vår läkningsprocess för par vilar på. De olika grundprinciperna avlöser och går in i och komplimenterar varandra. 

 

Avsnitt 1 är en introduktion till DBK’s parprocess. I avsnittet berättar Erik Sundby (verksamhetsansvarig på DBK Sverige) tillsammans med Tove Eloa Öberg, mer om vad sexberoende är och hur det kan ta sig olika uttryck. Kan vem som helst bli sexberoende? Vilka är det egentligen som går i behandling för sexberoende? Vi svarar bl.a. på frågan - Vad är otrohet egentligen?

 

https://soundcloud.com/user-148947036/intro-till-parprocessen

 

Avsnitt 2 handlar om första grundprincipen i parprocessen. Den handlar om hur viktigt det är att var och en i parrelationen hittar sin egen väg i tillfrisknande eller läkning. Erik Sundby berättar om vanliga reaktioner hos anhöriga i samband med att porrberoende och andra typer av sexberoende beteenden uppdagas. Stressreaktioner, ångest och inte sällan en stark önskan om att få reda på allt som varit dolt, innan upptäckten. Hur tar man sig igenom den första tiden efter upptäckten har gjorts? Vilka verktyg kan man få med sig i behandlingen, individuellt och som par?

Lyssna gärna och dela avsnittet till någon som du tror kan vara intresserad av att lära sig mer om läkning för par, om sexberoende, eller om det vi kallar för anhörigtrauma.

https://soundcloud.com/user-148947036/grundprincip-1-om-att-var-och-en-behover-hitta-sin-egen-vag-i-tillfrisknande-och-lakning

Avsnitt 3 handlar om den andra grundprincipen i parprocessen dvs. den om fullständiga terapeutiska avslöjanden.

För den som fått reda på sin partners sexberoende är det vanligt med frågor som "Vad är sant egentligen?" och "Vad är det jag inte vet?”.

Erik Sundby berättar om varför det är viktigt att berätta allt - med vissa undantag. Han berättar också om hur det går till när man ska berätta om sina sexuella hemligheter på ett sätt som inte gör mer skada, utan tvärtom leder till utveckling av parrelationen. 

Det är ett samtal om ärlighet, öppenhet och empati. 

Lyssna gärna och dela gärna vidare!

https://soundcloud.com/user-148947036/grundprincip-2-om-fullstandiga-terapeutiska-avslojanden

Avsnitt 4 handlar om grundprincip tre i vår parprocess - om att analysera förhållandet. Tillfrisknande från sexberoende och läkning som partner är något som i allra högsta grad pågår tjugofyra/sju. Det är en färskvara. 

Avsnitt fyra är ett samtal om samhörighet, kommunikation, intimitet och livsstil. Erik ger flera fina förslag på övningar att göra i din parrelation för att hitta styrkor i relationen och skapa ett tryggt rum för samtal.
Lyssna gärna! 

https://soundcloud.com/user-148947036/grundprincip-3-om-att-analysera-forhallandet

Avsnitt 5 – Är det alltid rätt att lämna relationen efter det att sexberoende upptäckts? Eller kan det vara rätt att stanna?  

Grundprincip fyra handlar om processen att komma till ett beslut om att antingen lämna relationen eller att stanna kvar. Hur kan var och en fatta det beslutet på rätt grunder?

Som del av samtalet tar Erik också upp det som man på DBK kallar för den terapeutiska separationen. Detta är någonting som kan bli aktuell för en del par som går i behandling på DBK. Hör Erik berätta om hur denna metod kan bidra till att skapa bättre förutsättningar för framtiden.

https://soundcloud.com/user-148947036/stanna-eller-ga

Avsnitt 6 – Efter det att man som par bestämt sig för att vara kvar i relationen är det dags att jobba på att återskapa tillit och förtroende. Detta är grundprincip fem i DBK’s parprocess. Hur är det möjligt att återskapa tillit och förtroende i en relation där svek och lögner har varit del av förhållandet innan sexberoendet kom upp i ljuset? Vad kan personen med sexberoende göra för att reparera bristen på tillit? Hur kan den som är partner tänka? Och inte minst - hur återskapar var och en tilliten till sig själv? Lyssna gärna och dela gärna vidare avsnittet!

https://soundcloud.com/user-148947036/tillit-och-fortroende-grundprincip-6

Avsnitt 7 – grundprincip sex handlar om att återskapa intimitet och närhet

I det här avsnittet av pratar Erik om att återskapa intimitet och känslomässig närhet, både till sig själv och till sin partner. Hur närmar man sig öppenhet och sårbarhet, hur läker man sin rädsla för övergivenhet? Vi berättar om hur det är möjligt att arbeta med sina grundföreställningar om kärlek och relationer. Erik ger också förslag på övningar att själv reflektera över - ensam eller med sin partner.Dela gärna avsnittet vidare så att fler får höra ett viktigt samtal om intimitet!

https://soundcloud.com/user-148947036/att-aterskapa-intimitet

 

 Avsnitt 8 i DBKs serie om läkning i parrelationer handlar om grundprincip sju dvs. principen om att återskapa sexuell intimitet. Detta är den sista grundprincipen i DBK’s parprocess. 

Dela gärna avsnittet vidare så fler får höra ett viktigt samtal om sexuell intimitet.

https://soundcloud.com/user-148947036/att-aterskapa-sexuell-intimitet

Avsnitt 9 – Hur är det att vara partner? I det här avsnittet möter du en kvinna, vi kan kalla henne för ”Lisa”. Hon berättar öppet och ärligt om hur det var för henne när hon förstod att hennes partner hade ett sexberoende. ”Lisa” berättar om relationen och om upptäckten, liksom tiden som följde efteråt med mycket ångest och svåra stressreaktioner. Hör henne också berätta om vägen till läkning för sin egen del, och vikten av att ha stöd av andra som förstår vad det handlar om.  

https://soundcloud.com/user-148947036/anhorigtrauma