Sista delen av vår artikelserie om DBK’s behandlingsprogram för par handlar om att återskapa intimitet i parrelationer som skadats pga. sexberoende.

Observera att materialet i denna skrift enbart är tänkt som information om vår par behandling. De uppgifter och övningar som finns här rekommenderar vi inte att par gör själva, utan tillsammans med terapeuter som är utbildade i metodiken som beskrivs.

Del 1 – Att återskapa intimitet

Att återskapa intimitet i en parrelation som skadats på grund av sexberoende är ett omfattande arbete. Därför har jag valt att dela upp denna artikel i två delar. Jag gör alltså skillnad mellan intimitet och sexuell intimitet.

Vad är intimitet?

Att uttrycka sann intimitet kan vara ganska skrämmande för de par som nyligen tagit sig igenom en terapeutisk avslöjande som del i par relationens läkning. Det krävs tillräckligt med mod för att kunna vara sårbar, med risken att bli avvisad trots sina ansträngningar. Intimitet kräver ju att man är ärlig och öppen med vad man tänker och känner.

Intimitet i sig är många olika saker som:

o Att vara sitt sanna jag.

o Att kommunicera öppet.

o Att vara nyfikna och lära känna varandra.

o Att kunna acceptera och erkänna sig själv och sin partner som separata, autonoma individer.

o Att respektera skillnader i uppfattning.

o Att kunna bygga upp sin inre kraft för att kunna ibland känna sig missförstådd, sårad och avvisad.

o Att förstå att det ibland blir fel och att man kan uppleva sig vara besviken på sin partner, eller tvärtom.

o Att vara villig att ta ansvar för sina tankar, känslor och beteenden.

Vad kan hindra förmågan till intimitet?

Det finns tre vanliga företeelser som kan hindra intimitet. För de flesta par som går i behandling på DBK grundas dessa hinder under uppväxttid:

1. Brist på tillit – Båda parterna i parskapet är rädda för intimitet eftersom man tror att man kommer att tas för givet eller att det man säger eller gör kommer att användas mot sig. Man kanske inte heller litar tillräckligt mycket på sig själv för att tro att man klarar av att vara intim.

2. Kontroll - Många har lärt sig att det enda sättet att tillgodose sina behov är att kontrollera och manipulera andra båda känslomässigt och/eller fysiskt.

3. Låg självkänsla – att inte ha en tillräcklig stark känsla av att man duger som man är eller att det är OK att tycka som man tycker kan hindra förmågan till tolerans. Detta kan leda till att man inte förmår acceptera att andra kan ha en annan verklighet än den man själv har.

Nivån på den intimitet man har upplevt under sin uppväxttid har en direkt inverkan på hur man kan uppleva det här och nu, alltså på hur man tar emot intimitet och hur man visar intimitet. Detta kan hjälpa till att identifiera hur man gör när det gäller till exempel kommunikation, eller hur man ser på världen, eller vilka försvar man har lagt upp för att hjälpa till att känna sig säker. Vissa av dessa försvar är användbara och funktionella medan andra kan hindra från att bygga intimitet.

Exempel på tekniker som kan fördjupa intimiteten

Man kan bara bygga intimitet genom handling. Här är några exempel på tekniker vi använder för att fördjupa intimiteten i parrelationer:

Be om att få vara intim - varannan dag ber man varandra om att få vara intima. Det man ber om bör vara icke-sexuell och uppnåbar, till exempel att hänga med på en hundpromenad, att ta en fika tillsammans, eller hjälpa till att göra i ordning barnens matpaket, etcetera.

Kärleksbehov – att paret rangordnar kärleksbehoven nedan från högsta till lägsta och delar sedan detta med sin partner:

o Tillgivenhet - att njuta av icke-sexuell fysisk beröring, både att ta emot och ge.

o Bekräftelse - att få komplimanger och att berömmas positivt muntligt för vem man är och vad man gör.

o Uppskattning - att få ett tack, vare sig det kommer via ord eller genom en present. Att uppmärksammas för sina bidrag till förhållandet, till hemmet och familjen.

o Uppmärksamhet - att tillbringa tid tillsammans med full uppmärksamhet från partnern, oavsett om man delar om hur dagen har varit eller sina inre tankar och känslor.

o Tröst - att kunna prata om svåra saker och att både ge och ta emot fysisk ömhet och tröstande ord.

o Uppmuntran - att höra positiva och uppmuntrande ord när man kämpar med något eller erbjuds en hjälpande hand.

o Trygghet - att ta emot ord eller handlingar som visar engagemang i relationen.

o Stöd - att höra stödjande ord eller att få praktisk hjälp.

Fem om dagen – att arbeta med fysiska intimitet genom att gå in i en daglig vana att röra vid varandra. Detta ökar bådas biokemiska bindning. När vi berör någon släpps ett hormon som heter oxytocin. Oxytocinkan inspirera oss att röra mera vid varandra och ökar anknytningen eller känslan av samhörighet i våra närmaste relationer. När par bokstavligen tappar den fysiska kontakten med varandra, försvagas deras kemiska bindning och parrelationen har en ökad benägenhet att tyna bort. Målet är att par ska röra vid varandra minst 5 gånger om dagen - men beröringen måste vara icke-sexuell. Exempel är att ta emot eller ge en kyss när man vaknar, hålla varandra i handen medan man tittar på TV, kramas, etc.

Pardelning - är en övning som vi ger par för att de ska öva på att få uttrycka sig utan att bli avbruten och för att lära sig lyssna på sin partner.

Omsorgsövning – här är 3 frågor att svara på och dela med sin partner. Svaren måste vara icke sexuella. Övningen går ut på att vara ärliga och vänskapliga, så att par kan identifiera vilka handlingar som visar att man bryr sig:

1. De saker du gör nu som aktiverar min förmåga till omsorg och hjälper mig att känna mig älskad är ...

2. De saker du brukade göra som aktiverade min förmåga till omsorg och hjälpte mig att känna mig älskad var...

3. De saker jag alltid har velat att du skulle göra som skulle aktivera min förmåga till omsorg är ….

Den allmänna riktningen vi har på DBK när det gäller vårt arbete med par är att skapa förutsättningar för att man ska kunna vara varandras bundsförvanter när det gäller att hålla sexberoendet, den anhöriga partnerns traumareaktioner, och ev. medberoendet eller kärleksberoende utanför relationen.

Del 2 - Att återskapa sexuell intimitet

Sexlivet tar skada när sexuella hemligheter avslöjas i en parrelation. Graden av den skadan är olika från par till par. Eftersom varje individ är unik så är också varje upplevelse av den sexuella skadan som finns i relationen också unik. Genom att intervjua partners till sexberoende män vars hemliga sexliv avslöjats har Stefanie Carnes på IITAP i USA kunnat jämföra deras svar med symtom på sexuellt trauma och upptäckt att dessa partners svar stämmer överens med sexuellt trauma (IITAP – International Institute for Trauma and Addiction Professionals). På DBK ser vi detta som en del av det vi kallar för ”anhörigtrauma” och vår erfarenhet av läkning från anhörigtrauma är att det tar oftast lång tid. Vårt behandlingsprogram för anhöriga är till för att hjälpa partners till sexberoende personer att läkas när det gäller alla livets områden - inklusive sexlivet. Sexberoende personer å andra sidan har ägnat sig åt totala avhållsamhetsperioder från all sex som ett led i att bland annat återskapa självmedvetenhet.

”När kan vi börja ha sex igen?” - Är en fråga som oftast kommer i fas 3 av vårt behandlingsprogram. Det är inte en lätt fråga att svara på. Genom att arbeta med de föregående grundprinciperna i vårt behandlingsprogram för par först blir det lättare att bygga upp sexuell intimitet. Beroende på var man befinner sig i sina olika program för tillfrisknande eller läkning som individer och när det gäller parrelationen kan sex vara väldigt långt borta, eller väldigt nära.

(se de föregående artiklarna om vår par behandling för mer information om de grundprinciper som är kärnan i behandlingsprogrammet för par).

Hur var och en känner inför sex i läkningsprocessen beror till stor del på hur deras sexliv var innan sexberoende upptäcktes i förhållandet. Om sex för det mesta varit en positiv upplevelse är det lättare att återta det. Men om sex har upplevts negativt kan det vara en längre resa att återuppbygga sexuellt förtroende, tillit och intimitet.

Innan man bestämmer sig för när man ska börja ha sex igen är första steget att prata med varandra om sex.

Att prata om sex

För ärlighetens skull är det ju många par som kan ha svårt att prata om sex under de bästa av tiderna. Än mindre om man är ett par som är i en läkningsprocess efter det att sexberoende upptäckts. Det finns oftast en hel del rädsla hos båda parterna. De vanligaste rädslorna är:

o Att känna sig otillräcklig: den anhöriga partnern kan oroa sig för att behöva leva upp till en roll som porrstjärna eller personer som den sexberoende utagerade med. Den sexberoende partner kan känna sig otillräcklig för att de upplever att de måste bevisa att det inte är så.

o Båda känner sig distraherade: den sexberoende partnern kan ha påträngande fantasier och bilder av tidigare utagerandebeteenden och den anhöriga partnern oroar sig för vad den sexberoende partnern fantiserar om. Par behöver arbeta tillsammans för att utveckla verbala och icke-verbala sätt att låta varandra veta att de är fullt närvarande i ögonblicket.

o Rädsla för sex kan hindra tillfrisknande från sexberoendet: den anhöriga partnern oroar sig ofta för att sex kommer att trigga återfallsprocesser hos den sexberoende partnern. Omvänt kan den anhöriga partnern oroa sig för att om man inte har sex kan det också utlösa återfall och därmed kan de initiera sex när de egentligen inte riktigt vill. För en del sexberoende personer som har sex (eller som inte har sex) kan detta verkligen trigga i gång sug, och förutom att utveckla strategier för att hantera detta måste de också försäkra sin partner om att de använder dessa strategier.

Det första steget i att övervinna rädslorna är att vara ärliga mot sig själva och varandra, så att man kan arbeta tillsammans för att övervinna dem. Det är bra att bestämma en tid tillsammans för att diskutera och komma överens om vad var och en behöver när det gäller en sexuell relation och komma överens om ett mål som båda kan sikta mot. Det kan ta tid och därför är det viktigt att vara tålmodig. Att var och en vet att båda arbetar tillsammans mot ett gemensamt mål kan ge den nödvändiga motivationen och rörelsen framåt som behövs. Det är också vanligt att par som är i tillfrisknande upplever sexuella problem, som till exempel svårigheter att få orgasm, att upprätthålla erektion, att ha för tidig utlösning eller inte ha sexuell lust. Detta kan vara mycket oroande för par och på DBK föreslår vi att man pratar om rädslorna och de eventuella fysiska problemen med sina terapeuter.

Sexuell intimitet

Sexuell intimitet är ett resultat av att utveckla och fördjupa intimitet i andra områden (se Avsnitt 6: Att återskapa intimitet). Inte minst för att det är viktigt att båda vet att den andra är redo – att båda är känslomässigt redo, redo fysiskt, och att själva relationen är redo när man ska ha sex. Att ha sex kanske kan upplevas som en risktagning till en början och för att minimera risker är det faktiskt vettigt att se till att sina inre förutsättningar är i balans. Detta kommer sannolikt att inkludera:

Sina känslomässiga behov: att välja en tid då man känner sig på en bra plats känslomässigt.
Var och ens relationella behov: om det finns olösta problem som bubblar under ytan, kommer man inte att vara i rätt sinnesstämning för sex. Vi rekommenderar att man pratar igenom problemen och att båda åtar att fixa dem. Båda behöver känna sig bekväma med sina fysiska utseenden och att man inte kommer att bedömas för hur man ser ut eller hur man presterar sexuellt.
Var och ens fysiska behov: det finns en myt om att sex alltid ska vara spontant. Men att planera kan också skapa erotisk förväntan. Vi rekommenderar att man som par ger sig själva och varandra tid att prata om alla rädslor och planera så att det är osannolikt att man kommer att bli störd. Vi rekommenderar också att var och en ska vara säkra på att man kan när som helst säga nej när man har sex. Den anhöriga partnern kanske känner sig besviken om den sexberoende mannen gör det, men samtidigt behöver det finnas en förståelse för det. Att prata i förväg kan hjälpa till att undvika besvär, förbittring eller skuld eller skamkänslor.

Det finns många hinder för par som vill återskapa sexuell intimitet med varandra, men om båda förblir engagerade i sina individuella planer för tillfrisknande – och läkning samt fortsätter att fördjupa intimitet när det gäller andra områden kan sexuell uppfyllelse återfinnas. Det kan faktiskt bli bättre än någonsin tidigare.

Utvecklingsplan för hälsosam sexualitet

Nedan sexuella utvecklingsplan är ett av de verktyg vi använder på DBK för att hjälpa båda partners att bygga upp och underhålla ett nytt sätt att se på sig själva i parrelationen. Det i sin tur kan hjälpa båda att hitta positiva sexuella upplevelser tillsammans.

Återigen är detta ett verktyg som bör göras i samråd med sina terapeuter och då båda är överens om att detta är korrekt åtgärd. Observera också att denna sexuella utvecklingsplan egentligen aldrig blir ”klar” utan går att uppdatera allteftersom man lär sig mer om sig själv och sina behov.

Självomsorg - vilka aktiviteter, beteenden och miljöer ökar din förmåga att vara omvårdande mot dig själv?
Sinnlighet - vilka aktiviteter, beteenden och miljöer höjer din kroppsuppfattning och stimulerar dina sinnen?
Andra människor - på vilka olika sätt kan du tycka om att vara intim tillsammans med andra utan att vara sexuell?
Partnerskap - på vilka olika sätt kan du vara intim tillsammans med din partner utan att vara fysisk?
Icke-genital sex - på vilka olika sätt kan du och din partner ge varandra njutning på ett icke-genitalt sätt (utan samlag)?
Genital sex (samlag) - på vilka olika sätt kan genitala uttryck förhöja, underhålla och berika din sexualitet?
Andlig sexualitet - på vilka olika sätt kan alla dessa områden bli mer värdefulla? Hur kan sex vara ett uttryck för dina värderingar och ett sätt för dig att utveckla din relation?

Detta var sista artikeln om DBK Sveriges behandlingsprogram för par. Det är vår förhoppning på DBK att vi har kunnat dela med oss av det vi lärt oss under de drygt 20 år vi funnits. Och kanske att en del personer som har de problem vi behandlar kan uppleva hopp om framtiden. Tack!

Erik Sundby, verksamhetsansvarig

För mer information om våra olika behandlingsprogram mejla gärna till:

info@dbksverige.se

Eller ring:

070-965 43 48