Hjärnan är det stället där vi verkligen upplever intimitet, glädje, kärlek och tillfredsställelse. Men det är också där vi skapar negativa känslor, dåliga vanor, destruktiva beteenden och där tvångsmässig sexuellt beteende kan utvecklas.

Tvångsmässig porranvändning är ett utmärkt exempel. Det borde vara självklart att kunna formulera, uttrycka och handla utifrån följande:

”Porren orsakar problem i mitt liv så från och med nu kommer jag inte att använda det längre!”

När allt kommer omkring – när du rör en het platta på spisen säger din hjärna:

”Aj! Jag brände mig! Detta kommer jag aldrig att upprepa!”

Du kommer säkert att oavsiktligt bränna dig i framtiden, men du kommer inte avsiktligt att lägga handen på en het platta igen.

Om skuld, skam och andra negativa känslor följer i spåren efter porranvändning och pga. detta så lovar en person sig själv att inte använda det igen, borde det då inte vara tillräckligt för att de inte kommer att söka sig tillbaka till porren - veckor, dagar eller timmar senare? Svaret är dessvärre inte självklart ”Ja”.

Till skillnad från den heta plattan är porr spännande. Det kan helt och hållet fånga en persons uppmärksamhet. Det distraherar dig från andra tankar, och genom orgasm levererar den dessutom en stark dos av eufori. Enkelt förklarat säger hjärnan:

”Jag använde porr. Jag onanerade. Det kändes bra. Jag kommer att göra det igen framöver. Jag behöver verkligen det här.”

Och lite senare:

”Jag är inte säker på att jag får tillräckligt av det jag behöver (det känns som det fattas någonting). Vad sägs om lite mer?”

Blanda in ångest och spänningen i att använda det förbjudna; rädslan för att bli påkommen och tryggheten i det hemliga livet; och hjärnan lär sig ännu snabbare under dessa intensiva utlopp att knyta an till porren. Med varje upprepning får hjärnan kraftfulla sprutor av signalsubstanser och hormoner som garanterar framtida begär efter samma stimuli – dvs. mer porr, hetare porr, intensivare porr, och häftigare porr.

Intressant nog har våra hjärnor den rätta tanken, dvs. att föra våra gener vidare. Men processen har kapats och lämnat en känsla av missnöje och längtan. Anledningen är att vi skapades mer för att uppleva följande:

”Jag tycker min partner är attraktiv på många sätt. När vi knyter an till varandra fångar det min fullständiga uppmärksamhet. När vi berör varandra känner jag mig upphetsad, jag är föremål för omtanke, jag känner mig älskad och njuter av en andlig koppling. Jag känner inte bara en fysisk rush utan också ett djupt band tillsammans med min partner och sexuell tillfredsställelse. Den här personen är en del av mig. Låt oss göra det igen snart.”

Människor är utformade för att ha med sig sin själ och sin kropp – ja, hela sitt Jag – i sex.